En roddmaskin passar dig som vill kombinera konditionsträning med träning där stora delar av kroppen arbetar samtidigt. Rörelsen drivs främst av benen och fortsätter genom höften och bålen innan armarna avslutar draget. Du kan variera motstånd, tempo och passlängd, vilket gör maskinen användbar för både lugna distanspass och korta intervaller.
Rodd ger dock inte automatiskt rätt belastning eller rörelsemönster. Resultatet beror på hur du ror, vilket motstånd du väljer och hur du lägger upp passet. Är du nybörjare är det ofta klokare att börja lugnt och hitta en stabil rytm än att försöka hålla ett högt tempo direkt.
Kondition och styrka i samma rörelse
När du ror upprepar du samma sammanhängande rörelse många gånger. Benen skapar kraft mot fotstöden, bålen för kraften vidare och armarna drar handtaget mot kroppen. På vägen tillbaka sker rörelsen i omvänd ordning. Därför passar roddmaskinen väl för funktionell träning, där samspelet mellan flera kroppsdelar står i centrum.
Pulsen kan stiga snabbt när tempot ökar, särskilt under intervallträning. Vid lugnare rodd arbetar du i stället jämnt under längre tid. Vilken träningsform som passar beror på din erfarenhet, övriga träning och återhämtning. En crossfitutövare kan använda rodd som en del av ett blandat pass, medan en motionär hemma kanske föredrar ett längre konditionspass.
Roddmaskinen begränsar inte heller träningen till ett enda resultatmått. På en RowErg följer du bland annat tid, distans, tempo och dragfrekvens direkt på PM5:an. Det ger konkret återkoppling under passet och gör det möjligt att jämföra liknande pass över tid, särskilt om du sparar dem i ErgData. Bedöm ändå skillnader i resultat utifrån dagsform, teknik och valt motstånd.
Nytta för olika typer av träning
För roddare ligger rörelsemönstret nära träningen på vattnet, även om en maskin inte återger balans, båtkänsla eller väderförhållanden. Den ger däremot en miljö där du kan följa arbetstid och intensitet utan att vind, kyla eller is påverkar passet.
Längdskidåkare och skidklubbar kan använda rodd som kompletterande konditionsträning. Rodd är inte samma sak som stakning, men båda träningsformerna ställer krav på uthållighet, rytm och kraftöverföring genom kroppen. Den som behöver mer grenspecifik stakträning använder vanligtvis en SkiErg, medan roddmaskinen ger en annan helkroppsrörelse med tydlig medverkan från benen.
Hemma passar en roddmaskin för dig som vill kunna genomföra både korta och längre pass utan att planera träningen efter väder. Rörelsen behöver få ta plats, och rekommenderat utrymme under passet är 274 x 122 cm. RowErg delas samtidigt i två delar utan verktyg, vilket gör den lätt att ställa undan när den inte används.
Tekniken avgör mer än motståndet
En vanlig utmaning är att börja dra med armarna för tidigt. Inled i stället draget genom att pressa med benen medan armarna är raka och bålen hålls stadig. När benen nästan är sträckta öppnar du bålen något och låter armarna avsluta rörelsen. På återgången går händerna fram först, sedan följer bålen och därefter böjs benen.
Fötterna ska sitta stadigt utan att fotremmarna dras åt mer än nödvändigt. Ett slitet fäste för fotremmen eller en kedja som löper ojämnt stör känslan i draget och bör ses över. Slitdelar som fotremmar, kedja och returgummiband hör till det som byts med tiden på en maskin som används mycket.
Lyssna efter förändrade ljud och torka bort svett efter passet. Kontrollera också att kedjan löper jämnt, att fotstöden sitter fast och att PM5:an registrerar varje drag som den ska. En stabil rytm på låg intensitet gör det lättare att känna om benen, bålen och armarna arbetar i rätt ordning innan du höjer tempot nästa gång.